Jävla dumma My! (18/6-08)
Jag kan inte säga annat, än att jag hatar mig.
Jag hatar mig.
Verkligen
hatar
mig.
Jag är dum, så jävla dum.
Dagen börjar med att jag & mamma åker till Ullared, eller ja, Ge-Kås.
Jag visste att jag inte kunde undkomma m a t e n.
Efter en stund inne i varuhuset säger mamma att vi går & ät'er.
Rädd var jag.
Beställde en kycklingsallad.
Jag fick panik, för det var den största kycklingsallad jag sett!
Men jag åt upp halva, för mammas skull.
Jag kan inet längre äta normalt, utan jag äter så fort.
Så himla fort.
Men jag fick inte så mycket ångest. De är såm att Herr Ångest lungar sig lite, när jag har sällskap av andra. Eller, iallafall av mamma.
Men sedan gick vi in igen, & jag gick & gick & gick.
Salladen var förhoppningsvist borta. Förbränd.
Sedan på vägen hem, tar mamma upp en påse med natursnacks. Cheese crackers tror jag dom hette.
Dum som jag är börjar jag äta, för att visa mamma, för att visa sjukdomen.
Ångest fick jag, men inte lika stor.
Mamma åkte till stugan, jag var, eller är hemma själv.
Åt ett äpple, för jag ville bara. Lite ångest.
Sedan stekte jag en fisk, panerad torsk.
Jag vet inte varför, men jag tror jag vill bevisa något. Bevisa något som inte går att bevisa.
Hade inte så mycket ångest. Kände mig på relativt gott humör. Tänkte, jag kan väl gå & köpa 2 hg godis. För idag tror jag inte jag kommer få någon Ångest, & jag tänkte, att jag redan har ätit så mycket idag. En mycket dum tanke.
Gick iväg till affären, handlade runt 2 hg godis.
Men sen, det blev ingen mysig stund, med att äta godiset sakta framför Molin Rouge. (FAN VAD DUM JAG ÄR, HUR KUNDE JAG TRO ATT JAG KUNDE Ä T A GODIS UTAN ÅNGEST ?!)
Hetstankarna kom igång, & jag slängde i mig de. Fan vad dumt! Kommer jag någonsin kunna äta normalt?
Jag hade inga planer på ett hetsa, (fast i bakhuvudet visste jag nog hur de skulle sluta), men jag bokstavligen slängde i mig godiset. Så sedan stod jag där, som många gånger för, med skedskaftet övanför badkaret, & spydde.
Ja, ett skedskaft. Jag måste använda de för att mina kräkreflxer ens ska reagera.
Jag kommer ihåg först, hur känsliga mina kräkreflexer var. Bara jag tog en tandborste på tungan. Men inte längre.
jag har fuckat dom totalt.
Jag har fuckat mig totalt.
Spydde upp ganska mycket av godiset & lite av äpplet & fisken.
Sedan blev det att hoppa upp på cykeln & träna bort lite över 100 k cal. Sedan att borsta tänderna, så jag fick kramp i armen, & tvätta händerna. För jag är så ä c k l i g.
Sedan upp på cykeln, bränna bort över 100 k cal. Åter gå in till badrummet & borsta tänderna & tvätta mig.
ÄCKLIG ÄCKLIG ÄCKLIG!
Jag hatar mig.
Verkligen
hatar
mig.
Jag är dum, så jävla dum.
Dagen börjar med att jag & mamma åker till Ullared, eller ja, Ge-Kås.
Jag visste att jag inte kunde undkomma m a t e n.
Efter en stund inne i varuhuset säger mamma att vi går & ät'er.
Rädd var jag.
Beställde en kycklingsallad.
Jag fick panik, för det var den största kycklingsallad jag sett!
Men jag åt upp halva, för mammas skull.
Jag kan inet längre äta normalt, utan jag äter så fort.
Så himla fort.
Men jag fick inte så mycket ångest. De är såm att Herr Ångest lungar sig lite, när jag har sällskap av andra. Eller, iallafall av mamma.
Men sedan gick vi in igen, & jag gick & gick & gick.
Salladen var förhoppningsvist borta. Förbränd.
Sedan på vägen hem, tar mamma upp en påse med natursnacks. Cheese crackers tror jag dom hette.
Dum som jag är börjar jag äta, för att visa mamma, för att visa sjukdomen.
Ångest fick jag, men inte lika stor.
Mamma åkte till stugan, jag var, eller är hemma själv.
Åt ett äpple, för jag ville bara. Lite ångest.
Sedan stekte jag en fisk, panerad torsk.
Jag vet inte varför, men jag tror jag vill bevisa något. Bevisa något som inte går att bevisa.
Hade inte så mycket ångest. Kände mig på relativt gott humör. Tänkte, jag kan väl gå & köpa 2 hg godis. För idag tror jag inte jag kommer få någon Ångest, & jag tänkte, att jag redan har ätit så mycket idag. En mycket dum tanke.
Gick iväg till affären, handlade runt 2 hg godis.
Men sen, det blev ingen mysig stund, med att äta godiset sakta framför Molin Rouge. (FAN VAD DUM JAG ÄR, HUR KUNDE JAG TRO ATT JAG KUNDE Ä T A GODIS UTAN ÅNGEST ?!)
Hetstankarna kom igång, & jag slängde i mig de. Fan vad dumt! Kommer jag någonsin kunna äta normalt?
Jag hade inga planer på ett hetsa, (fast i bakhuvudet visste jag nog hur de skulle sluta), men jag bokstavligen slängde i mig godiset. Så sedan stod jag där, som många gånger för, med skedskaftet övanför badkaret, & spydde.
Ja, ett skedskaft. Jag måste använda de för att mina kräkreflxer ens ska reagera.
Jag kommer ihåg först, hur känsliga mina kräkreflexer var. Bara jag tog en tandborste på tungan. Men inte längre.
jag har fuckat dom totalt.
Jag har fuckat mig totalt.
Spydde upp ganska mycket av godiset & lite av äpplet & fisken.
Sedan blev det att hoppa upp på cykeln & träna bort lite över 100 k cal. Sedan att borsta tänderna, så jag fick kramp i armen, & tvätta händerna. För jag är så ä c k l i g.
Sedan upp på cykeln, bränna bort över 100 k cal. Åter gå in till badrummet & borsta tänderna & tvätta mig.
ÄCKLIG ÄCKLIG ÄCKLIG!
Kommentarer
Postat av: Superana
Det känns så! Och sen alltid på kvällen går jag upp så jävla mycket!
Detsamma!
Kram
Postat av: Superana
Men jag har liksom gått upp två kilo!!
Imorse vägde jag 48.2, nyss vägde jag 50 kg! Hur fan går det till?! Jag har inte ätit sen fyra!
Så besviken på mig själv... Men jag antar att det är så ja! Hoppas jag är nere imorn igen :/
Kram!
Trackback
