inombords skakar jag men på utsidan är jag mest stilla,

senaste tiden har det mest varit ångest & hjärtkramp,
jag knaprar mest lugnande, som jag inte vet om dom är så lugnande faktiskt, & de krampar till i bröstet men mest i hjärtat.

jag tänker mest att jag orkar inte, jag har gett upp hoppet om mig själv,
vem ska jag då kämpa för?
mig,
eller dom?


jag vet inte.

jag kommer nog aldrig bli fri,
jag faller nog mest ner i mina demoners famn & dom håller ett så hårt grepp om mig.

idag är de möte på skolan, jag är lite nervös
men jag antar att jag får ta konsekvenserna,
men &?

nej jag är så slut bara,
punkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0