som att stå stilla men ändå förflyttas.

som att stampa på samma ställe,
hela tiden.
stampar runt, ibland bakåt,
aldrig framåt.
hur kommer jag framåt,
vill jag?
ja innerst inne vet jag att jag vill,
men ytterst ute vill jag inte.
ska jag lyssna på mitt inre,
eller alltid stanna vid mitt yttre?

jag har börjat få mer å n g e s t,
jag k r ä k s mer,
var hos min behandlare,
kommer träffa henne igen i augusti.
lång tid, ingen att ventilera tankar kring m at sed lar hit & dit.
visst personalen finns här,
men med min behandlare kan jag prata om mer praktiska saker.

vill mest bara försvinna & krypa upp i någons knä.
gråta lite & gråta lite till
låt mig få vara liten igen.

Kommentarer
Postat av: Becca

My älski,

jag finns alltid här för dig.

På mobilen,sms och varsomhelst.

Jag blir så ledsen när jag läser det här,

har gått in på bloggen i flera månader bara för att veta hur du mår helt och hållet. Jag svarar på dina sms så fort jag kan,men det är jobbigt just nu.



Jag finns alltid här,

släpper dig aldrig.



<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

2009-06-15 @ 11:55:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0